Johnny Depp borde bidra lite mot finanskrisen
Fast ingen vet ju hur Johnny Depp tänker. Han kanske hade tänkt att ge bort en slant, eller bidra lite mot finanskrisen. Hm. Det är bara vänta och hoppas på att någon där uppe i sagovärlden kunde kolla lite under deras fötter.
Nu låter det som om jag är emot alla dessa såkallade kändisar och tycker illa om dem alla. Men det är ju ganska fel. Jag tycker bara att det finns viktigare saker att lägga pengar på. Med tanke på denna världskris.
Ibland önskar jag att jag fick ett finger med i spelet, eller om man får lov att drömma snarare. Det är massa svårare än vad man någonsin skulle kunna ana. Jag känner mig åtminstonde trygg över att Obama har Usa i sina händer,
Hör och häpna! Jag vred på radion förut och hörde en bra låt för en gångs skull. Den där soulsångerskan från Wales är fantastisk, och snygg. (checka bilden)
När man hör duktigheten vill man bara ha. Förresten så ska Lundell besöka P&L iår, något som jag blir lycklig av. Det är många saker i livet som gör en lyckig, det är bra. Massa bra.
Inatt blir det Italienska med te och Duffy på högsta volym.
Det låter som en ganska mysig natt ändå.
.
Vem vill inte till paris?
Snön faller och vi med den
Fartochflängt i vår stora stad. Till posten, banken, Ica, skolan och allt möjligt bara för att få ett brev postat. Jag blev dumförklarad av bankmannen också, att jag hade skrivit adressen på fel rad och försökte dra bort plasten på en pappersbit fast det inte var någon. "testa att slicka på det så får du se".
Han trodde nog att jag var dum, fast han var vänlig. Och jag vet ju själv att jag inte är dum, de är ju det som spelar roll isådana situationer. Så man inte trampas på.
Jag hämtade mig ett fejnt kuvär när jag var i farten också. Där i låg sex gula, fyrkantiga och gnistrande papperslappar. Dyra som fan, men ack så prisvärda. Sedan lullade jag bara omkring på staden och pratade med folk på vägen.
Förresten, på tal om annat så är det läskigt med människor som har extrema kontrollbehov. Usch, jag blir rädd för sådant, det låter kanske töntigt. Men jag blir det. Eller jag får bara en obehagkänsla som säger att den vill bort så långt som möjligt därifrån. Men det var ju bara på tal om annat.
Vi behöver inte trampa på varann längre i vår familj. Vi har nämligen skrivit på ett hus, eller hur man nu gör. Vi har köpt ett hus iallafall. Så nu slipper vi denna djävulslägenhet. Jag är en vampyr.
Jag slipper spökena i min vägg som skriker om nätterna. Och pappa slipper höra fredde gnola på thunderstruck varje dag. Och vi andra också för den delen.
Snön faller handlöst utanför mitt fönster. Passar det då inte som handen i handsken att kolla efter språkkurs i Italien? Jo, jag tror det va. Jag gjorde det nyss iallafall. Det är en sak som har hamnat på min "hundra-saker-jag-ska-göra-innan-jag-dör" lista. Att behärska ett annat språk och dess kultur och dessutom kunna prata det flytande. Inte Engelska, utan något annat. Undra hur det skulle kännas, att kunna två språk jättebra. Jag vill känna den känslan!
Blev lite besviken igår, en kvinna ringde från blodcentralen, och antagligen är jag förliten (altså inte åldersmässigt) Utan i kroppsform. Väger för lite typ. Och så måste man veta att man ska stanna i staden i höst. Alla dessa prov som ska göras är onödiga om man ändå funderar på att flytta iväg sa kvinnan. Hon har nog rätt.
På något sätt så krockar allting i musikväg med våran Italienresa vecka 17. Alla sökningar äger rum då och massa prov hitodit. Dålig planering av Olle. Fast det kanske inte han kan veta eller hjälpe. Han är ändå en av de bästa. Sltså av lärarkåren. Nu ska jag inte trötta ut er mer. Jag ska lyssna på min man och äta något. Det är nog dags nu.
Oh no, not again, not again. Hejja Marit B.
Ha en bra fredag!
Gå ut o va glad, din jävel!
Två fantastiska kvällar har ägt rum och jag är nöjd med resultatet.
Överfullt båda dagar och insamlingen till Aira Hospital blev över förväntan. Altså finns det inget ont att säga om mitt och Esters projekt. Eller förutom att det gick fem proppar under första kvällen, och att folk nästan dog av värmeslag. Men förutom det, så var det nästan perfekt.
En helskön ljudkille som ställde upp så vänligt. Och våra musiker, inte får vi glömma dom. Underbart. Magnifikt.
Vi köpte fina blommor och påskägg. Men det är ju ändå tanken som räknas ändå.
Tack alla som jag fick blommor, choklad, och andra saker av, urgulligt!
Men det är sådanna här saker som sporrar en. Man vill bara göra mer och mer sådant. JAg vill verkligen syssöla med musik när jag blir stor. Men jag vill också gå en Italienska kurs i Toscana med världens bästa Ester. Ohyeah!
haha, ester gissa vad LB står för?
Nu ska jag sova och lyssna på Marit. Puss!
Mina män
En annan sak som är så fantastiskt, det är att jag fick se min man igår. Lundell altså.
Han är som ett sockersött körsbär. Visst är han gammal, men han är ändå en riktig man. Sådana ser man inte varje dag.
Sen fick jag bara ett galet infall igår. Tänk er att jag ska få se U2, jag blev inte ens sådär glad när jag fick tag i biljetter till bruce den 5 juli förra året. Och han var ju mäktig han med, Bruce. Han är också en man förresten, och han är gammal med. Men han kan vara min man efter Lundell ändå.
Det är något speciellt det där med krasslig röst och grova ansiktsdrag. Nää, jag ska sluta prata om mina män nu.
Utan jag ska iväg till min ester istället.
Tog en långfika med en härlig gammal klasskamrat förut, det är inte klokt vad man är dålig på att ses egentligen. Även fast man vet att båda vill. Sådant ska det bli ändring på!
Jag ska ändra några saker nu också, som jag har bestämmt mig för!
M, härligt.
Godissug..
pppuss
Jajajajajaja
21032009 20:00
Jag tröttnar aldrig. Liksom hans romaner klingar musiken som
trygghet i mina öron. Den här gången blir det på globen, längst fram,
bara för att hålla nere medelåldern. Fast ioförsig, så är det mest för
att jag tycker om honom. Baby, om morgonen!
Flickan gav pojken lördag
Jag minns den där tiden då allt bara hände i förbigående.
Det var som om ingenting spelade någon roll, för allt skulle ändå ordna sig.
Och även om vi visste att allt var över, så skrattade vi åt det
-tillsammans.
För det kommer ju nya tåg sa vi.
En gång la vi oss dubbelvikta på torget.
Folk som passerade trodde inte vi var kloka, vettiga, betedde oss som idioter.
Men vad gjorde det?
De var bara några som passerade i förbigående,
och det spelade ingen roll.
Jag tog din hand.
Du sa att vi alltid skulle skratta tillsammans, att luften aldrig skulle ta slut.
-Men alla dagar kan inte vara lördagar
Det var då det förbigående hörde upp. fan
puff
Ibland känner man bara att dolidaskalivarelibabateskilarovalabadilaterrisatalamina
Det är synd om människorna
Ikväll skulle Metallica bjuda på en show, men sångaren blev sjuk och allt ställdes in. Vilken tur att min syster sålde biljetterna, någon mening var det med det trots allt. Men jag lider med de människorna som har åkt upp för deras skull, och så står dom där som fån och får inte se ulrich. (hur han nu stavas)
Men jag känner den där stenen i hjärtat som trycker på och hänger sig kvar. Som om den har etsat sig fast. Det är synd om människorna, som Strindberg brukade skriva.
Stackars människor.
Nu ska jag läsa noveller av edith! Hoppas helgen varit bra, jag älskar mina helger iallafall.
Fred&Kärlek
Efter tjugotvå
Tänk er en kolsyrad saft, med bubblor, fast utan kolsyran.
Dö!
skulle hela ekonomin gå i kras, för USA styr ju hela världen. Men tänk er att att varje invånare konsumerar i genomsnitt 4134 liter olja per år. Varje människa. Man blir ju rädd. Jag blir det iallafall. Hur mycket bil åker dom egentligen? Jävla lata Amerikanare!
Det roliga är att så många har fått tjing på USA, det har inte jag. Det där landet är mest läskigt. Sjuka saker händer och så är dom den enda stormakten som finns kvar i vår tid. Förresten så är vi också lata. Västvärlden är lata. Fast inte lika lata som dom på andra sidan jordklotet.
Andra sidan jordklotet.
Jag sitter här med min dator och slösar energi. Undra vad dom gör där borta nu? Där är klockan säkert typ 5 på dagen. Usch, vad läskigt. Det finns så många människor på vår jord också. Massa miljarder, och jag får inte ens träffa .0.00000005 procent av alla. Snurriga tankar, nu måste jag sluta innan jag blir knäpp.
Men som sagt, jag skulle inte direkt åka till USA det första jag gör. Visst vore det häftigt att åka till alla dom dr storstäderna bara därför att, men, nej det finns andra saker so lockar mer än det där läskiga landet.
Dags att leva!
Anders, har du några inlägg att komma med? haha!
Aldrig säger nej
Det enda som egentligen virvlar inuti mig är tanken på min klass. Jag kan komma och tänka på första månaderna, ibörjan av gymnasietiden. Då var det ju inte alls samma känsla som jag har nu, den var nästan tvärtom. Eller kanske mest för att jag hade brist på tid. Dumma tid, tur att jag tog den tillbaks. Så nu far mina tankar på min klass. På helgen. På turnén. Det var många som tyckte att vi gjorde den bästa. Vad glad man kan bli.
Dags för Jag är apan som liknar dig!
Ha en bra dag. Mandys
