Påstår ni verkligen så?

Ja. Det gjorde ni visst sa jag och vände bort huvudet. Vilka människor, vilka dårar, vilka svin! Och vilken värld. Inte läker sår bara för att man sätter plåster på dem. Och inte läker sår för att man säger stopp! Ojnej. Och hej förresten, Det är jag som är Amanda. Den där flickan. En sill som jag kallas. Eller Mandys.
Ja, jag tänkte iafall en sak förut, som kanske är värd att tänkas lite mer på. På det här med onödig dumhet. Jag undrar var den kom ifrån från början? Och jag tänker ofta: Dumme den som börja tänka så och förde det vidare. Och då tänker jag efter det, dumme jag som tänker så. Men var kommer egentligen denna extremt onödiga dumhet ifrån? Alla gör vi sådant vi inte borde. Sådant som inte har något gott i sig, som bara klyver saker itu. Som hjärtan och sånt. Man säger att det går i tusen bitar. Och bokstavligt talat, så tror jag att ett hjärta kan gå sönder i tusen biter. Typ flyta runt därinne i magsäcken och inte läka på flera år. För man får ju ett hål i bröstet då, eller hur? Det kallas svart kärlek i min värld, och det tycker nog ingen om. Därför ska jag äta köttfärs med gaffel nu. Ha en trevlig fredag!
Puss&Love

RSS 2.0