Den föll mig inte i smaken
Jag orkar inte riktigt just nu, det bara är så. Let it be.
Fast jag orkar att lyssna på min älskade Bono, han gör så att alla bekymmer i världen försvinner för ett tag. Det ligger något magiskt i luften då, som gnistrar och gör mitt blod glittrigt. Förstår gör ni nog inte heller, men äsch. Det gör inte så mycket. Jag ska se dom i sommar, U2 alltså. Turnen har fått finfina recensioner, och det gör mig lycklig. Nog ska jag stå längst fram, kanske ösregnar det eller är stekhett, mig gör det desamma. Längst fram om jag får be!
Det tuggar på, idag har jag fikat med två underbara vänner. De gör mig gott. Jag är lite ledsen över att jag missar helgen. Estetfest. Min klass. Så istället ska jag torka och torteras, usch. Jag är nog inte gjord för det där alls. Jag passar inte in bland människorna där, de kollar snett. De tycker nog inte om mig, det är det värsta jag vet. Att man får intrycket av att någon eller några inte tycker om en, fast de inte ens känner mig! Allvarligt så mår jag dåligt av sådant, blir ledsen av sådant. Jag vet vad jag inte vill bli när jag blir stor iallafall!
Nu ska jag tänka lyckliga tankar och begrava de andra i min kudde! Men först kolla resor!
Godnatt alla där ute dåva (Hittade den underbara bild på FB förut, Ge mig studentvecka!)
